NAMN: Anna-Karin Nilsson
ÅLDER: 32 år
BOR: Hökarängen
UPPVUXEN: Moholm, “schlätta”
FAMILJ: Sambo, två barn och en hel hög med massa andra fantastiska människor
GÖR: Byggnadsingenjör på arkitektkontor
GILLAR: Nära och kära
DATUM: 7 december 2018

Din klimatpåverkan under det senaste året ligger på ungefär 4,4 ton CO2e. Vad är din spontana reaktion?

Jag har minskat flygandet och kött-ätandet senaste åren vilket gör att jag ligger lägre än medel i Sverige, men det är fortfarande en bra bit kvar till en hållbar nivå. Men det är härligt att inse att jag med "små" medel som ovanstående har kommit en bit på väg. Förutom detta återstår att fortsätta påverka min indirekta klimatpåverkan via mitt arbete vilket är väldigt spännande.

Vilka vardagsval gör du för att minska din egen klimatpåverkan?

På mitt arbete hos Semrén & Månsson arkitekter är jag hållbarhetsansvarig på Stockholmskontoret, där försöker jag att sprida goda exempel i vardagen så att jag och mina kollegor kan bidra till att vi bygger ett bättre samhälle.

Privat gör jag små insatser på flera håll t.ex.
  • Gällande livsmedel har vi drastiskt minskat på köttet, men vi har mycket kvar gällande mejeriprodukter. Vi försöker undvika ersättningsprodukter som inte är klimatsmarta och äta efter säsong – utmanande men vi lär oss.
  • Jag återbrukar och återvinner så gott det går.
  • Reser kollektivt till största del.
  • Försöker minimera vår energianvändning och den energi som används är biobränsle/ursprungsmärkt.

Har du någon hjärtefråga relaterad till den globala uppvärmningen?

Att lyckas sprida ordet utan att det blir domedagsprofetior. Jag tror på att med goda exempel få människor att ändra beteenden för att de både vill och förstår vikten av det.

Vad tror du behöver göras för att vi ska klara Paris-avtalets mål och IPCCs rekommendation om max 1,5 graders global temperaturökning?

Alla behöver dra sitt strå till stacken, politiker, företag och vanligt fölk. Vi behöver allt från lagstiftning till innovation till ändrade sociala normer. Underskatta inte kraften i konsumentmakt.

Vilka normer hoppas du ska ändras för klimatets skull?

  • Konsumtion
  • Mat – synen på det som har stor negativ klimatpåverkan som kött. Men även matsvinn, överflöd i butiker, att mat sorteras bort p.g.a. utseende, att slänga något för att bäst före är passerat osv
  • Resande, flyg

Jag hoppas att vi tar oss en funderare på vad som är hög status. Idag är det status att resa till Los Angeles, konsumera samt gå till fina restaurangen och beställa en wagyu-biff. Kan vi förflytta det? Jag upplever att den förflyttningen redan är påbörjad och det känns fantastiskt!

Specifik vädjan till politiker och andra makthavare?

Visa mod!

Som kloka Astrid sa "Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.”

Hur tror du att en bäst får andra att bli medvetna om klimatproblemen och agera för att minska sin klimatpåverkan?

  • Prata om något som är lätt att relatera till istället för något långt borta. Det är svårt att ta till sig saker som händer i atmosfären år 2100 men lättare att koppla till barnbarn som ej får uppleva korallrev.
  • Fokusera på mervärden som fås snarare än uppoffrandet.
  • Gör det lätt att göra rätt, klimatsmarta val ska vara default. Ett exempel är att matsvinn minskar med mindre tallrik på buffén.
  • Utmana eller tipsa dina vänner. Påverka dem genom berättelser och visa i sociala medier vad du gör, sociala normer förändras när flera gör det.
  • Prata om lösningen istället för problemen!

Hur kan du som arbetar på ett arkitektkontor göra skillnad i klimatfrågan?

En hjärtefråga för mig är definitivt branschen jag verkar i, den står för 18% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Räknar en in import, vilket är rimligt eftersom global uppvärmning inte tar hänsyn till nationsgränser, är det nästan dubbelt så mycket. Så kan det ju bara inte fortgå. Som tur är så gör det inte det heller, det kommer massor av bra initiativ. Vilket gör det väldigt roligt att fortsätta arbeta med frågorna. Ett exempel är ett lagförslag på att alla byggnader ska klimatdeklareras (ute på remiss). Ett annat exempel är att branschen har tagit fram en färdplan för hur vi ska vara fossilfria och klimatneutrala till 2045.

Vi på arkitektkontoren har ett väldigt stort ansvar eftersom vi är en del av en bransch som i dagsläget har en stor negativ påverkan på klimatet. Men p.g.a. det stora ansvaret kan vi tillsammans med våra beställare och kommuner också vara en del av lösningen. Vi kan rita klimatpositiva byggnader och städer som är bra både för människor och planeten. Vi kan höja statusen på den redan byggda miljön så att den ses som en resurs och att byggnadsvård blir något som görs kontinuerligt istället för att fastigheter totalrenoveras. Vi kan bidra till att ställa om till cirkulär ekonomi där exempelvis inbyggda material senare kan demonteras och återbrukas/återvinnas för att nämna några exempel. Det finns alltså massvis av saker vi kan göra och vi måste börja nu. På kontoret jag arbetar på bygger vi i egen regi vilket är ett sätt för oss att jobba med flera frågor, bl.a. ovanstående. Det känns jättespännande!

Du har följt klimatfrågan länge, hur ser du att intresset för klimatfrågan ändrats över åren?

Intresset har ökat för varje år men det har verkligen kulminerat sista året med den varma torra sommaren och IPCC-rapportens tydlighet i att vi måste göra något nu och att de närmsta tio åren är avgörande för konsekvenserna.

Nu önskar jag bara att medierna slutar att enbart fokusera på problemen utan även på lösningarna, nu gör vi det här, tillsammans!

Har du några miljövänliga lifehacks (små fiffiga knep i vardagen) eller andra tips?

  • Utmana dig själv genom att testa något en kortare tid, kanske "vegetariskt en månad" eller "konsumtionsfritt en månad". Oftast inser en att det inte var så svårt när en väl provat. Plocka de lätta frukterna, börja med något enkelt för ytterligare pepp!
  • Gå med i gruppen tågsemester på Facebook för att få tips om alternativ till flyget.
  • En positiv sak som jag fått till minne av pappa (ett tips som jag tyvärr inte uppskattade så mycket när jag var mindre men ser på med helt andra ögon nu) är att använda lite sunt bondförnuft: att utgå från de knappa resurser en har och vårda dem för att en fortsatt ska ha det bra.
  • Gör en klimatkalkyl för att få reda på vad som är stort och smått i din påverkan, gör en plan och följ upp. Något i samband med nya året kanske?

Har du tips på hur en kan lära sig mer om klimatfrågan?

Om du skulle utmana dig själv att på nåt sätt göra mer skillnad för klimatet, vad skulle det vara? 

  • Att övertyga familjen om att det är en bra idé att ta tåget till Italienska Rivieran nästa sommar istället för att flyga.
  • Har relativt bra koll på WWFs fyra b:n i form av bilen, biffen, bostaden och butiken men nästa år ska jag utmana mig att även få koll på "börsen" exempelvis i form av mina pensionspengar. Samt utmana mig ytterligare med mindre nyproduktions-konsumtion i “butiken”-kategorin
  • Men viktigast av allt för mig är att rita klimatpositiva byggnader och peppa/stötta mina kollegor att göra detsamma, det är där jag kan göra störst skillnad.

Vem tycker du vi ska intervjua?

Så här i vinterstudion-tider, Björn Ferry som planerar att vara fossilfri 2025.

ÄTER

☐ Vegan ☐ Vegetarian ☒ Flexitarian ☐ Äter allt ☒ Ekologiskt ☐ Efter säsong ☒ Närproducerat

KÄLLSORTERAR

☒ Allt ☐ Det mesta ☐ Nej

GÖR MED ÖVERBLIVEN MAT

☒ Äter upp ☒ Matavfalls-sorterar ☐ Kompost ☐ Soporna

RESER

☒ Flyg ☒ Tåg ☒ Bil ☐ Buss

FÖRFLYTTAR MIG

☒ Gång ☐ Cykel ☒ Kollektivtrafik ☒ Bil

KONSUMTIONSVANOR

☐ Slit och släng ☒ Nytt med kvalitet ☒ Lånar ☒ Begagnat

KLIMATKOMPENSERAR FLYGRESOR

☐ Alltid ☐ Ibland ☐ Aldrig ☐ Bara privat ☒ Bara i jobbet ☐ Flyger inte
SÅ ETT FRÖ - För klimatet © Elin Sylwan & Angelina Fredriksson  
Allt som publiceras på den här siten är våra egna eller de intervjuades personliga åsikter om inga källor anges. 
En hållbar global nivå ligger i intervallet 0,7-1,5 ton CO2e per capita och år, beroende på källa. (Källa: klimatkontot.se) Detta är inklusive klimatpåverkan från offentlig konsumtion.

I CO2e resultaten hos intervjupersonerna är offentlig konsumtion inte inräknat och utgörs av de utsläpp som orsakas av produktion
av sådant som finansieras med skattemedel och dessa utgör ca. 2 ton CO2e per person och år (Naturvårdsverket 2008).