NAMN: Elvira Boman
ÅLDER: 29 år
BOR: Stockholm
UPPVUXEN: Stockholm
FAMILJ: Jättestor
GÖR: På dagarna programmerar jag ner folks koldioxidfotavtryck, på kvällarna finns jag på Supermiljöbloggens instagramkonto
GILLAR: Människor, natur och teknik
DATUM: 14 december 2018

Din klimatpåverkan under det senaste året ligger på ungefär 4,08 ton CO2e. Vad är din spontana reaktion?

Jag må vara vegan men jag har ändå en himla massa vanor! 

VILL DU TA REDA PÅ DIN EGEN KLIMATPÅVERKAN?
Klimatkontot.se för detaljerad förståelse
Klimatkalkylatorn.se för snabb koll
Pst... klimatkalkylatorn räknar in cirka 2 ton CO2e som samhället står för, det gör inte klimatkontot.

Vilka vardagsval gör du för att minska din egen klimatpåverkan?

Först och främst äter jag veganskt. Jag försöker minimera mina köp av nyproducerade saker och istället köpa allting second hand. Jag har det kallt hemma, klär mig mycket i varma kläder istället. Jag har ingen bil.

Jag satsar på flygfritt men har tyvärr jättemycket problem för att jag har band till Island. Jag håller på att researcha just nu hur jag ska kunna segla dit från Norge – men jag är så dålig på att segla – så alla tips mottages! Nöjesresor känner jag var ganska lätt att lägga ner.

Allt utom flyget har varit lätt att förändra, jag blev vegetarian för ungefär tjugo år sen. Att sluta köpa saker tycker jag är relativt lätt, jag har gjort andra typer av livsstilsval där konsumtion inte är i fokus. 

Vad är din största utmaning i vardagen?

Att få med resten av människorna runt mig på alla de här FANTASTISKA besluten jag tar. Min sambo är från Island där de har förnyelsebar och jättebillig el. Jag tycker att vi kan ha 17 grader inne och ha underställ på oss, han håller inte helt med.. Så nu försöker vi nå en bra medelväg för oss båda.

Har du någon hjärtefråga relaterad till den globala uppvärmningen?

Jag är väldigt inspirerad av den flygfria rörelsen som växer fram, kanske för att jag själv har svårt att klara det.

Men just nu är veganism det viktigaste för mig. Det finns fler bottnar än bara koldioxidutsläpp i den frågan. Det handlar om en självbild hos människor där vi är centrumet i universum och att vi använder andra arter för vår egna pleasure – för mig är det själva kärnan i klimatproblematiken.

Vad tror du behöver göras för att vi ska klara Paris-avtalets mål och IPCCs rekommendation om max 1,5 graders global temperaturökning?

För att vara ärlig, jag tror inte att vi klarar det.

Om det ska hända så tror jag att vi behöver förstå vilken fantastisk framtid vi skulle kunna skapa. Ett samhälle där vi jobbar mindre, är mer med varandra, är hälsosammare & friskare, ägnar mer tid åt att ha skoj – snälla berätta baksidan för mig – även utan klimatkris låter ju det här som en fantastisk idé. Vi borde fokusera mer på hur himla himla gött det kommer bli! Det enda negativa jag ser är att vi inte får förflytta oss på samma sätt som vi brukade göra längre.

Jag tror också bra förändringar behöver drivas av andra aspekter än bara klimatfrågan. Om man tittar på förnyelsebar energi och solenergi till exempel, det handlar ju inte bara om att vi ska ha förnyelsebar energi utan att det också är en demokratifråga i många länder och därför anledningen till den snabba utvecklingen. 

Vilka normer hoppas du ska ändras för klimatets skull?

Köttnormen. Konsumtionsnormen. Flygnormen. Jag tror att om de tre ändras så har vi kommit en himla bra bit.

En sak jag tycker är otroligt spännande är att betrakta min föräldrageneration. Jag fick höra från min bonusmamma att hennes resglada vänner fövisso inte slutat resa, men har slutat lägga upp lika mycket bilder från sina resor på instagram. Anledningen - att det är lite skämmigt att resa – det är ett intressant fenomen tycker jag!

Specifik vädjan till politiker och andra makthavare?

Men kom igen hörrni!! Ni vet, vi vet - ju längre tid vi håller på och skjuter upp det här ju värre blir det. Det är som om vi håller på och tar en massa snabba sms-lån, jag vill bara säga “Sluta ta sms-lån, det kommer bli jättejobbigt! Kan vi inte styra upp den här situationen istället, vi kan ju det!”.

Hur tror du att man bäst får andra att bli medvetna om klimatproblemen och agera för att minska sin klimatpåverkan?

Jag tror att det har lite att göra med personlighetstyper, det är min hemmasnickrade teori. Det finns en del forskning som pekar i olika riktningar. En del forskning säger att det bara ska vara positiv information, det ska vara glatt och inte dömande. Men sen finns det en hel del forskning som säger tvärtom, att skam är en otroligt viktig faktor här, att man ska få folk att känna sig otillräckliga - och det ligger i linje med hur många större företag jobbar med sin reklam.

Klimat har hittills kommunicerats för en viss liten målgrupp under de senaste 40 åren, men den gruppen är inte representativ för hur man får en större grupp att haka på. Jag tror kommunikationen måste breddas, det behöver vara lite enklare och istället fokusera på några få budskap. Till exempel budskap som “rökning ger cancer” och “flyg är dumt” - det kan alla fatta.

Hur bemöter du klimatskeptiker?

Åh, jag träffar aldrig dem längre. Så fort jag kommer in i rummet så “poff” har de försvunnit.

Du gillar ju teknik. Många klimatskeptiker pratar nu om att tekniken ska lösa allting. Hur ser du på det?

Jag håller helt med om att det är så. Min upplevelse är att klimatskeptiker har blivit otroligt mycket färre sen det började ses som att man är vetenskapsfrånvänd. Men jag tänker att de istället har blivit teknikoptimister, och effekten är exakt likadan. Jag tycker det är tråkigt, för jag är ju ingenjör, och jag tror teknik kommer vara jättecentral för att vi ska fixa det här. Allt ifrån att vi behöver kunna kommunicera globalt och utbyta kunskap och att ha stora konferenser som är helt digitala via nätet. 

Jag har sett väldigt lite bevis för att flygplan skulle få finnas kvar, för där har vi jättestora tekniska problem. Men det är nåt svenska politiker sitter och slänger sig med som om det vore ett alternativ – jag skulle själv vara jätteglad om det vore ett alternativ men ingen forskning jag sett stöder det. Samma sak när man pratar om biobränslen, vilken skog ska vi använda för de biobränslena? Och batterier - vad ska vi tillverka de där batterierna av?

Vad har tekniken för roll i det här då? Jo, tekniken har en väldigt väldigt positiv roll men också en väldigt negativ roll i nuläget, för det blir ett sätt att känna “ah det är lugnt jag bara fortsätter som vanligt” och det kan vi inte göra. 

Vi har förstått att du är solcellsfantast. Varför är du det och hur kan solceller bidra i klimatfrågan?

Jajamänsan, jag är solcellsfantast!

Jag tycker solceller är väldigt intressant för att det är en av de tekniker som droppat så oerhört snabbt i pris. Det har gjort att på många ställen, globalt sett, är det nästan billigare att få el från solceller än fossila bränslen. Som vi snackade om tidigare kan solceller ha demokratiaspekter på sig – du kan leva off-the-grid. Sist jag tittade så ökade fortfarande fossila bränslen, till och med kanske andelen fossila bränslen i hur vi får ut vår energi, så jag tycker solceller specifikt, och mer generellt förnybar energi, är extremt viktigt. Men jag upplever att fokuset på solceller inte är lika stort som för några år sen. Nu är det mer veganism och flyget som gäller.

Också tycker jag solceller är roligt tekniskt också. De är kul att bygga, de är kul att mäta, de är kul att sätta upp, de är kul att hålla på och dutta med!

Har du några miljövänliga lifehacks (små fiffiga knep i vardagen) eller andra tips?

Att äta veganskt, förutsatt att man äter varierat och äter b12, så ger det en sån himla rik och rolig kost. Om man har ett sting av klimatångest så ska man inte underskatta glädjen i att känna att jag lever som jag lär. Så därför tycker jag att det är ett lifehack att gå över till veganism!

Har du några tips för vegansk matlagning?

Många som tycker veganism är svårt försöker sig på traditionellt svensk typ 70-tals matlagning. Mitt tips är att titta utanför Europa, inspireras av Sydostasien, Indien, Mexico, Västafrika – då hittar du massor med bra veganska recept.  Att försöka laga veganskt med det franska köket, det blir lite tunt liksom. Mitt andra tips är Anammas formbara färs, jag tror jag känner tre personer som har blivit omvända bara på grund av den.

Jag försöker handla mest närproducerat, och hur det går ihop med matlagning inspirerad från delar av världen långt bort kan man fråga sig? Jag kommer väldigt långt med vitkål och kryddor. Det är viktigare med kryddor än att ha en viss sorts lök från Thailand. Jag tänker också att man får ta saker steg för steg, jag har själv inte slutat flyga helt så det får fortfarande vara okej att min sojasås också har flugit, för nu.

Har du några tips för när man går ut och äter som vegan, eller när man behöver få i sig nåt snabbt i vardagen?

Det är lätt till och med pressbyrån har vegansk korv. Annars funkar alltid jordnötterna. Och det är bra att vara beredd på att äta ganska mycket pommes frites. Men det är ju gott!

En sak jag lärt mig efter hand är att inte fokusera för mycket på menyn utan istället fråga kyparen om råd eller att få tala med kocken. Jag har aldrig varit med om att det då visat sig att den enda råvaran de har i köket är kött och crème fraiche, de har ju mer, men man måste ju prata med nån som förstår hur de råvarorna är och snabbt kan slänga ihop något som funkar. Det här tipset funkar, även i djupaste skogen inte bara i storstan. 

Berätta om Supermiljöbloggen där du är engagerad på kvällarna, vad är det och hur startades den?

Vi är en ideell miljönyhetskanal. Det började som en blogg 2010 som ett svar på att det inte diskuterades några miljöfrågor i valet. Vi fokuserar på att ta upp allting som rör miljö och klimatrelaterat, i ett format så man kan läsa det snabbt och enkelt och gärna lite skoj.

Berätta om Deedster där du jobbar på dagarna, vad är det?

Deedster är en app för att på ett snyggt och lekfullt sätt ta reda på sin klimatpåverkan och få hjälp att ändra sina klimatovänliga vanor.

För företag fungerar det som en tävling. De anställda kan både tävla mot varandra och tillsammans. De får se hur mycket utsläpp de tillsammans sparat in under en tävlingsperiod. Ett företag kan exempelvis göra det här istället för att köpa stegräknare och ha stegtävlingar och använda Deedster för att skapa gemenskap och väcka diskussioner. Appen är på gång att bli tillgängligt även för privatpersoner.

Vilken påverkan tänker du att populärkultur har på klimatfrågan?

Dokumentären Cowspiracy tycker jag är ett jättebra exempel på det. Innan den kom pratade vi inte om köttets klimatpåverkan, alla visste om det, men ingen pratade om det för det var så impopulärt. Cowspiracy lyfter frågan om att vi måste släppa tanken på att vi har rätt till allting. Vi lever verkligen på kredit. Cowspiracy kom i exakt rätt tid, var snyggt gjord, tillräckligt skarp och hårddragen (själv kanske jag undrar lite över de siffror de använder men...) och den presenterade frågan på ett sätt som triggade folk i en tidpunkt när folk var mottagliga. 

Dokumentären En obekväm sanning av Al Gore var också väldigt väldigt viktig för att det överhuvudtaget skulle börjas pratas om klimatfrågan. Den kom ut när jag var ung och i början av min miljökarriär så det var ett startskott för mig personligen. Innan den filmen så pratade vi inte om klimatförändringar, folk visste inte att vi höll på att rubba hela ekosystemet. Så jag tror populärkulturen är jätteviktig! 

Om du skulle utmana dig själv att på nåt sätt göra mer skillnad för klimatet, vad skulle det vara? 

Flygfritt 2019. Bara bita ihop och göra det. Vi måste förstå att den här drömmen om att allt bara bara ska bli bättre och vi ska bara ha roligare och kunna leva som vi gör nu, riktigt så är det inte, utan man SKA ge upp grejer. För att inspirera andra måste man göra saker själv och visa att det går.

Ett exempel är klimattoppmötet i Polen. En reporter tog tåget ner dit och intervjuade personer om hur de tagit sig dit och många hade flugit. Det finns en glitteratti kring de här mötena och kring hela miljösvängen, folk flyger jättemycket. Erik Solheim fick ju avgå, han var chef för FNs miljöorgan, och han fick avgå för att han flög för mycket (källa The Guardian).

Har du tips på hur en kan lära sig mer om klimatfrågan?

Man får jättegärna följa oss på supermiljöbloggen såklart både på facebook, instagram och twitter.

Andra tips är:
Greenpeace - För både inspiration och information.
Klimatklubben - Rolig communitykänsla kring det.

Mina favoriter på instagram är:
Green matters - De är kanon.
Aningslösainfluencers - Uppmärksammar influencers om klimatpåverkan av deras flygresor.
Klimatklubben - Igen!
Östersundsmiljöhjältar - Ett initiativ för att hjälpa miljön och göra Östersund lite bättre!
Och sen blir jag alltid glad när jag ser att repareramera.se eller lagningsbloggen har lagat något nytt!

Om man vill hålla sig uppdaterad på miljöteknik:
Quartz - Är bra på miljöteknik ur ett globalt perspektiv, men det är lite tekniknördigt.
Guardian - Källan till allt gott i miljönyheter, de är så fruktansvärt bra! Bra täckning, bra källor.

Vem tycker du vi ska intervjua?

  • Johan Rockström, för han är en trevlig filur.
  • Diva Amon, som är bra på djuphavsbiologi.
  • Pär Holmgren, han verkar vara en kanongubbe.
  • Samuel Jarrick, han är överallt i klimatsverige.

ÄTER

☒ Vegan ☐ Vegetarian ☐ Flexitarian ☐ Äter allt ☒ Ekologiskt ☐ Efter säsong ☒ Närproducerat (försöker!)

KÄLLSORTERAR

☐ Allt ☒ Det mesta ☐ Nej

GÖR MED ÖVERBLIVEN MAT

☒ Äter upp (även snuskigt gammal mat!) ☐ Matavfalls-sorterar ☐ Kompost ☐ Soporna

RESER

☒ Flyg ☒ Tåg ☒ Bil ☒ Buss

FÖRFLYTTAR MIG

☐ Gång ☒ Cykel ☒ Kollektivtrafik ☐ Bil

KONSUMTIONSVANOR

☐ Slit och släng ☐ Nytt med kvalitet ☒ Lånar ☒ Begagnat

KLIMATKOMPENSERAR FLYGRESOR

☒ Alltid ☐ Ibland ☐ Aldrig ☐ Bara privat ☐ Bara i jobbet ☐ Flyger inte


Fotografi Elin Sylwan
SÅ ETT FRÖ - För klimatet © Elin Sylwan & Angelina Fredriksson  
Allt som publiceras på den här siten är våra egna eller de intervjuades personliga åsikter om inga källor anges. 
En hållbar global nivå ligger i intervallet 0,7-1,5 ton CO2e per capita och år, beroende på källa. (Källa: klimatkontot.se) Detta är inklusive klimatpåverkan från offentlig konsumtion.

I CO2e resultaten hos intervjupersonerna är offentlig konsumtion inte inräknat och utgörs av de utsläpp som orsakas av produktion
av sådant som finansieras med skattemedel och dessa utgör ca. 2 ton CO2e per person och år (Naturvårdsverket 2008).