NAMN: Sofia Wikström
ÅLDER: 43 år
BOR: Stockholm
UPPVUXEN: Stockholm
FAMILJ: Man och två barn
GÖR: Forskare i marin ekologi
GILLAR: Att vara med familj och vänner, lära mig nya saker
DATUM: 3 februari 2019

Din klimatpåverkan under det senaste året ligger på ungefär 2,7 ton CO2e. Vad är din spontana reaktion?

Jag är nöjd med att det går att leva ett gott, rikt liv utan uppoffringar och ändå komma undan med ett relativt lågt koldioxid-fotavtryck. Att minska på det som är kvar är svårare, men visst finns det ytterligare saker jag kan spara på.

VILL DU TA REDA PÅ DIN EGEN KLIMATPÅVERKAN?
Klimatkontot.se för detaljerad förståelse
Klimatkalkylatorn.se för snabb koll
Pst... klimatkalkylatorn räknar in 2 ton CO2e som samhället står för, det gör inte klimatkontot.

Vilka vardagsval gör du för att minska din egen klimatpåverkan?

Reser så koldioxidsnålt som möjligt - flyger inte privat och sällan i jobbet, undviker att köra bil så långt det går. Bor i flerbostadshus med relativt liten boyta. Sen gör jag många andra val för att leva hållbart ur ett bredare perspektiv, med hållbart resursutnyttjande och markanvändning, som också bidrar till att hålla nere klimatpåverkan. Som att äta vegetariskt och begränsa konsumtionen av kläder och saker.

Vad är din största utmaning i vardagen?

Det är väl egentligen den konsumtion jag inte kan råda över. Placering av spar- och pensionspengar. Offentlig konsumtion. Sen finns förstås en massa små utmaningar i vardagen. Svårt att förvara mat på ett klimatvänligt sätt i en liten lägenhet - blir mest kyl och frys. Svårt få tag på närodlad mat. Svårt att helt slippa matsvinn när man är många i hushållet.

Har du någon hjärtefråga relaterad till den globala uppvärmningen?

Orättvisan i att några få procent av jordens befolkning försämrar levnadsvillkoren för många andra.

Vad tror du behöver göras för att vi ska klara Paris-avtalets mål och IPCCs rekommendation om max 1,5 graders global temperaturökning?

Vi behöver en snabb omställning av transportsystem och matproduktion. Flera forskare säger också att vi samtidigt behöver se till att kol lagras in med tekniska metoder.

Vilka normer hoppas du ska ändras för klimatets skull?

Det handlar väl om vad vi värdesätter i livet. Att vi värdesätter pengar, konsumtion och resor istället för tid med nära och kära, tid för återhämtning, upplevelser i vardagen.

Specifik vädjan till politiker och andra makthavare?

Använd de medel som ni har för att åstadkomma förändring. Lagstiftning, miljöskatter (gärna som del i en grön skatteväxling), ta bort skadliga subventioner. Hållbar offentlig konsumtion så långt det går. Stöd till frivillig omställning i industrin, så intresserade aktörer kan gå före. Sveriges del av globala utsläppen är begränsad, men vi kan gå före och vara ett gott exempel.

Hur tror du att man bäst får andra att bli medvetna om klimatproblemen och agera för att minska sin klimatpåverkan?

Oj, jag vet inte. Min egen drivkraft är hotet mot människor och natur, risken för konflikter, människor som förlorar sina länder till havet. För att känna så behöver man väl höra och beröras av berättelser om hur klimatförändringar drabbar och kommer att drabba. Men om man inte ser det som sitt problem... Då kanske det hjälper om människor man lyssnar på går före och visar att det inte behöver vara en uppoffring eller svårt att minska sin klimatpåverkan.

Det har talats mycket om att stora delar av Östersjöns havsbotten har dött. Vad händer när ett hav dör och varför dör det?

Syre är nödvändigt för allt högre liv och när syret på havsbottnen tar slut skapas döda bottnar där bara några få bakterier kan överleva. Anledningen till att syret tar slut är att stora mängder organiskt material hamnar på bottnen och bryts ned - då förbrukas syre. Övergödningen i Östersjön leder till en hög produktion - det ger oss mycket fisk men också algblomningar som landar på bottnen och leder till syrebrist. Så Östersjön är verkligen inte död. Alger och fisk växer och frodas i grunda områden och nära ytan, där är det gott om syre. Det är bara i de djupa delarna det råder syrebrist.

Vilka förändringar ser vi redan nu i haven på grund av klimatförändringarna?

Temperaturen i havet ökar, ännu så länge har inte medeltemperaturen i världshavet ökat så mycket men i Östersjön ser vi redan en ökning. Dessutom leder den högre halten av koldioxid i havet till att vattnet blir surare (så kallad havsförsurning). 

Kan du enkelt förklara vilka är de största problemen man förutspår kommer drabba haven om inte våra utsläpp minskas drastiskt?

Havet påverkas på flera sätt. En ökad temperatur gör att arter inte överlever utan måste flytta sig till kallare breddgrader. En del arter kan inte flytta så snabbt och hotas av att dö ut. Många korallforskare är exempelvis oroade för känsliga koraller i tropiska områden. Korallerna hotas dessutom om havsytan höjs - de behöver ljus för sina fotosyntetiserande symbionter och klarar sig inte om de hamnar för djupt. Lever man på en atoll finns inga grundare områden att flytta till om havet stiger. En ökad temperatur kan också leda till ökad produktion som kan förvärra syrebrist på bottnar. Dessutom löser sig syre sämre i varmt vatten medan havsdjurens behov av syre ökar med temperaturen - allt detta kan bidra till att det blir vanligare med syrebrist i havet. Havsförsurningen pekas också ut som ett stort framtida hot mot arter som bygger skal eller skelett av kalk - t ex koraller och skaldjur.

På vilket sätt påverkas havens klimatproblem oss i vår vardag nu och på sikt?

Vi drabbas indirekt om havet inte kan producera den fisk och de skaldjur vi vill äta. Korallreven är exempelvis en oerhört produktiv miljö som producerar mat för många, många människor. Här i vår närhet drabbas torsken i Östersjön hårt av syrebristen. Förutom värdet av maten från havet finns alla upplevelsevärden som kan gå förlorade. Den förödelse som vi redan sett på korallrev, exempelvis på Stora Barriärrevet i Australien, är helt ofattbar.

Vad känner du när du tänker på klimatet?

Oro över de påfrestningar på våra samhällen som klimatförändringarna kan innebära, för matförsörjning och risk för konflikter. Men också hoppfullhet för vår anpassningsförmåga och förmåga att hitta lösningar. I praktiken är det ju omöjligt att veta hur framtiden ser ut. Hur stora och snabba förändringarna blir och hur vi kommer att svara på dem. Mitt hjärta tar inte riktigt in de värsta katastrofscenarierna.

Har du några miljövänliga lifehacks (små fiffiga knep i vardagen) eller andra tips?

Blocket, klädbytardagar, bra second-hand-affärer - det finns så enormt mycket bra och fint att få tag på begagnat om man bara tar sig tiden.

Har du tips på hur en kan lära sig mer om klimatfrågan?

Facebook-gruppen Tågsemester för inspiration och tips om mer miljövänligt resande.

Om du skulle utmana dig själv att på nåt sätt göra mer skillnad för klimatet, vad skulle det vara? 

Se över mina möjligheter att påverka placering av sparpengar och pension.

Vem vill du att vi ska intervjua?

Någon som inte bor i storstad.

ÄTER

☐ Vegan ☒ Vegetarian ☐ Flexitarian ☐ Äter allt ☐ Ekologiskt ☒ Efter säsong ☐ Närproducerat

KÄLLSORTERAR

☐ Allt ☒ Det mesta ☐ Nej

GÖR MED ÖVERBLIVEN MAT

☒ Äter upp ☐ Matavfalls-sorterar ☐ Kompost ☒ Soporna

RESER

☐ Flyg ☒ Tåg ☒ Bil ☒ Buss

FÖRFLYTTAR MIG

☒ Gång ☒ Cykel ☒ Kollektivtrafik ☐ Bil

KONSUMTIONSVANOR

☐ Slit och släng ☒ Nytt med kvalitet ☒ Lånar ☒ Begagnat

KLIMATKOMPENSERAR FLYGRESOR

☐ Alltid ☐ Ibland ☐ Aldrig ☐ Bara privat ☐ Bara i jobbet ☒ Flyger inte


Fotografi Elin Sylwan
SÅ ETT FRÖ - För klimatet © Elin Sylwan & Angelina Fredriksson  
Allt som publiceras på den här siten är våra egna eller de intervjuades personliga åsikter om inga källor anges. 
En hållbar global nivå ligger i intervallet 0,7-1,5 ton CO2e per capita och år, beroende på källa. (Källa: klimatkontot.se) Detta är inklusive klimatpåverkan från offentlig konsumtion.

I CO2e resultaten hos intervjupersonerna är offentlig konsumtion inte inräknat och utgörs av de utsläpp som orsakas av produktion
av sådant som finansieras med skattemedel och dessa utgör ca. 2 ton CO2e per person och år (Naturvårdsverket 2008).